Nu va det gjort

Japp nu va det gjort. I helgen (lördags) åkte vi ner till pappas hus och röjde. Vi hyrde 2st containers och vi fyllde båda två, med möbler, leksaker och mycket annat. Klas och Johan var med och hjälpte till, och dom slog söder så mycket dom kunde. Johan medelade mig igår att han fortfarande hade träningsvärk. Inte så konstigt hihi ;)
När dom slog ner stugan, såg det ut så här:


Johan och Klas kikar ut ur stugan.

Klas slår ner "verandan"

Johan får lite brottom med att få ner väggen, då David har dragit igång motorsågen ;)

Sedan fanns det inte mycket kvar av lekstugan.

Som synes mötte de flesta av möblerna till öde.

Tillslut va det så mycket i conteiner nr 2, att killarna hoppade i och började hoppa för att kunna få ner lite till ;)

Nu finns det bara lite kvar. Men det får torligen bli en conteiner till i framtiden. Vi får se när vi åker ner nästa gång. David sa att om det blir dåligt väder kanske man kan dra ner rätt snart. Men man vet ju att det kan ändras.

Dagen efter kan jag säga att jag va gööör trött. Tror att de spänningar jag haft över det här äntligen släpte. Vilket är skönt. En tyngd har lossat från mina axlar.
När jag var där och vi slängde allt va jag lungn. Förvånadsvärt lungn som gannen sa. Hon va för övrigt åxå med och hjälpte till. Men på söndagen grät jag. Tror choken släppte då. Helt plötsligt gick det lixom upp för mig att hela min barndom, ligger i ett par conteinrar. Å mitt familje hem ska säljas. Och där med försvinner min barndomstrygghet. Kan säga att det känns inte roligt alls.... Det var som att min värld suddades ut...

Men en dag ser jag väl lite jusare på allt ihopa. Just nu går jag och letar efter den innre lyckan, som jag inte tycks finna. Men det tar väl ett tag att bearbeta sorgen efter min kära pappa. Det går inte att hoppa över vissa steg i sorge processen heller. Men en sak har jag märkt. I dagens sammhälle är det nästan inte tillåtet att sörja. Å det tycker jag e riktigt sjukt!!

Nu ska jag äta...e vrålhungrig!

vi ses!

Kommentera här: