Hur vet man att han e den rätte?
Hur vet du att David är den rätta??
Det går ju inte säga att det kommer att vara för evigt. Det är ju bara en kännsla man har just nu. Visst har man en stor önskan att man ska åldras tillsammans med den personen man älskar, men det är ju inte 100% säkert. Mycket kan hända på vägen och det är inte så mycket man kan göra åt det, mer än att ta det som det kommer.
Jag tror att om man planerar för mycket frammåt, blir man bara besviken. Tex det här med barnuppfostran och så. Det är lätt att säga "så och si ska jag göra och behandla dessa sittuvationer". Men hur vet man det?? När man står där trött och frustrerad är det inte alltid så lätt och stå där stark och konsist.... Jag tror att om han har ett fint hjärta mot den man älskar, kommer den personen även ha ett fint hjärta till de framtida barnen.
Jag tror allt handlar om att prata och behandla varandra med respekt. Om en person vill göra något, är det en självklarhet att den andra stöttar den. Visst kan man störa sig på vissa sidor hos en person, och det känns skönt att ventilera med andra personer om att han gör si och så. Men sedan släpper man det å går vidare. Inget förhållande skulle väll funka om man skäller på sin partner för allt. Jag hadde i alla fall inte velat vara i ett sådant förhållande. Alla gör det dom kan efter sin förmåga. En dag kanske man står där och allt e tvärt om.
Vissa saker kanske e så irriterande att du blir tokig hos den andra personen, men ta då och tala med den i sanasad ton. Gapa och skrika gör ju bara saken värre. Säg jag känner mig så här, när du gör så här. Å sedan kan du dra en liknelse, som är från hans synvinkel eller på något sätt få honom att förstå.
Så fugerar det i alla fall mellan mig och david. Visst i början av alla dessa händelser var jag sur, och kände mig övergiven. Men efter att ha pratat med David, och han sa att jag är den som håller hans energi uppe. För han vet att jag finns där hemma och väntar på honom. När han säger "jag skulle inte klarat detta utan dig"...Hur kan ens hjärta inte smälta då??
Så ni kan förstå att jag älskar honnom mer än något annat på denna jord! Om jag så skulle bo i en lerhydda med honnom mitt ute i ingenstans, hade vi fortfarande haft skitkul och älskat varan otroligt mycket.
Nä nu ska jag åka och hämta Davids far.... Å åka till sjukgymnalisten för att sedan åka runt hela falköpong å handla........suck...
Kram kram!