31 mars-09 LÄNGTAN!!

Idag är jag såååååå sugen på hus att jag nästan inte kan hålla mig!!  (Visserligen är det inte bara idag, rättare sagt jämt! Men det kliar så i husnärven!!)
Å det värsta är att man vet at det kommer ta ytterligare några år innan man skaffar hus....men jag årkar INTE vänta längre!!



Jag vill ha mitt egna hem där jag får bygga mina påhittade hyllor, möbler å andra saker (och får platts med dem), juta betongkrukr, måla och tappetsera som jag vill, plantera som jag vill, måla på väggen om jag när jag vill....visst kan jag la göra det här i lägenheten...men vad får jag för det??
 
Jag hadde velat fixa i lägenheten med...men det känns så dumt...det går lixom inte flytta på möblerna här....det är en mycket låst möblering...å ältigt talat gör det mig lite trött på den här lägenheten. Asså jag vill absolut inte flytta till en annan lägenhet i väntan på hus, absolut inte....men jag e lite trött på hur det ser ut just nu. Å jag stör mig på stökigheten! Ja menar vi har ingen smart förvaring för fem öre! Visseligen har vi en stor gaderob och ett stort skafferi...men dem kan man ju inte fylla hur mycket som helst.... å vetskapen på att man ska flytta (när det nu blir) gör tt man tappar suget en aning på städning mm. Jag vet inte om deet bara är jag men en lägenhet känns alltid så lånad...jag är här en liten stund typ.

Tror även att det är lite att jag har flyttat till David, så inners inne i mitt huvud bor jag inte här, samtidigt som jag bor här. Har hört talas om flera som känner det samma och vill flytta till en ny lägenhet/ ett nytt hus för att båda ska få böja om från noll...på något sätt känns det då mer som bådas....

Ärligt jag är nog allt en husmänniska ända in i ben och märg!!

Vist kan jag väll pöta i jorden hos Davids föräldrar...men det är ju inte mitt...jag får inte se det varje dag, inte gå där när jag önskar...jo i och för sig men inte på samma sätt som att ha sin egen trädgård.  Känns ju lite dumt att åka dit bara för att gå en sväng i trädgården...bara för att man känner för det.

viljan kan vara stor...inte sant?

kram!

Kommentera här: